Uppdaterad Källorna lästa –
Minireningsverk
Ett minireningsverk renar avloppsvattnet i en tank i stället för i marken. Det gör det till svaret där marken inte duger eller där kraven är höga. Här är hur processen fungerar, vad den kräver av dig, och vad servicen ger tillbaka.
Hur processen fungerar
Ett minireningsverk gör tre saker, oftast i samma enhet.
Mekanisk rening. Slamavskiljning, precis som i en vanlig slamavskiljare. Partiklar och fett skiljs av.
Biologisk rening. Bakterier bryter ner organiskt material. Det finns två huvudprinciper:
- Biofilm. Bakterierna växer på ett bärarmaterial som vattnet passerar i ett kontinuerligt flöde. BioKube är ett exempel på ett verk som arbetar så.
- SBR, satsvis biologisk rening. Verket fyller en reaktor, luftar innehållet så att bakterierna arbetar, låter slammet sjunka och tappar av det klarnade vattnet. Sedan börjar det om.
Skillnaden märks framför allt i hur verket reagerar på ojämn belastning.
Kemisk rening. En fällningskemikalie doseras så att löst fosfor klumpar ihop sig och kan avskiljas med slammet. Det är det här steget som gör att verket kan nå 90 procents fosforreduktion.
Varför kväve pekar hit
Kväverening kräver två motsatta miljöer. Nitrifikationen, där ammonium blir nitrat, kräver syre. Denitrifikationen, där nitratet blir kvävgas och försvinner till luften, kräver frånvaro av syre.
Ett minireningsverk kan styra luftningen och därmed skapa båda miljöerna omväxlande. En markbädd kan det i praktiken inte. Det är hela förklaringen till varför ett kvävekrav i regel leder till ett minireningsverk – eller till att toalettvattnet sorteras bort helt, se källsorterat avlopp.
Där minireningsverket är starkast
Ett minireningsverk renar i en tank i stället för i marken. Det gör det till svaret just där marken inte duger.
Lerig eller tät mark. Går det inte att infiltrera faller det billigaste alternativet bort direkt. En markbädd fungerar i lera, men då måste det uppsamlade vattnet ta vägen någonstans, och i tät mark är den frågan inte alltid enkel att lösa. Ett minireningsverk behöver ingen infiltrationskapacitet alls.
Skärgård och kustnära lägen. Här sammanfaller flera saker som var för sig pekar mot ett minireningsverk:
- Tunt jordtäcke eller berg i dagen, alltså ingen omättad zon att rena i.
- Små tomter, där en fullstor markbädd inte ryms.
- Nära vatten, badplatser och grannars brunnar – vilket ofta ger hög skyddsnivå.
- Kväverening, som är vanligare i kustnära lägen eftersom havet är kvävebegränsat.
Ett minireningsverk med kemisk fällning klarar 90 procents fosforreduktion och kan styra luftningen för kväverening. Det är svårt att åstadkomma i marken på en liten skärgårdstomt.
Fritidshus och långa uppehåll
Att biologisk rening bygger på en levande bakteriekultur är riktigt, och en kultur som svälts i månader behöver tid att komma igång igen. Det är därför frågan alltid ska ställas.
Men hur väl ett verk klarar uppehåll är en konstruktionsfråga, inte en naturlag. Skillnaden mellan fabrikat är stor, och det finns verk som är byggda för att klara långa uppehåll.
Fråga skriftligt, och fråga om just din modell. Är huset ett fritidshus ska du ställa två frågor till leverantören: hur länge kan verket stå oanvänt, och vad krävs för att starta upp det igen? Be om svaret skriftligt.
Får du inget tydligt svar är det ett svar i sig. Och generalisera aldrig från ett fabrikat till tekniken som helhet – att ett verk klarar ett halvårs uppehåll säger ingenting om nästa.
Efterbehandling krävs nästan alltid
Ett minireningsverk är byggt för att klara utsläppskraven på fosfor, organiskt material och ibland kväve. Det är inte i första hand byggt för smittskydd.
Därför kräver många kommuner ett steg efter verket – oftast ett resorptionsdike, ibland en markbädd eller en damm. Vattnet får då ytterligare rening och, minst lika viktigt, en utsläppspunkt som inte är lätt att komma åt.
Räkna med efterbehandlingen som en del av anläggningen från början. Den tar plats och kostar pengar, och den upptäcks ofta sent i processen.
Utsläppspunkten avgör ofta ansökan
Var det renade vattnet släpps ut är ofta den fråga som fäller eller räddar en ansökan om minireningsverk. Punkten ska tåla flödet året om, ligga tillräckligt långt från dricksvattenbrunnar och badplatser, inte skapa problem på grannens mark, och den ska vara svår att komma åt för människor och djur. Ligger tomten platt eller tätt intill andra fastigheter är det sällan självklart var en sådan punkt finns.
Det här är värt att ta hjälp med, av två skäl. Det ena är att lösningen ska fungera i praktiken – ett dike som är torrt halva året eller svämmar över den andra halvan är ingen bra utsläppspunkt. Det andra är att den ska gå igenom hos kommunen, och en ansökan som redovisar utsläppspunkten ofullständigt kommer tillbaka med kompletteringskrav.
Samma sak gäller efterbehandlingen. Vilket steg som krävs, hur det dimensioneras och var det ryms hänger ihop med utsläppspunkten, och det är svårt att lösa var för sig. Fråga entreprenören hur de tänkt sig båda delarna innan du jämför offerter – skillnaden mellan två priser ligger ofta just där.
Det som avgör om det fungerar
| Krav | Varför |
|---|---|
| Serviceavtal | Processen behöver kontrolleras och justeras av någon som kan tekniken. Utan avtal upptäcks fel först när kommunen provtar. |
| Fällningskemikalie | Tar slut. Är dunken tom fungerar den biologiska reningen fortfarande, men fosforreningen gör det inte. |
| El | Pumpar och luftare går dygnet runt. Ett strömavbrott som varar länge påverkar processen. |
| Slamtömning | Kan behövas oftare än för en vanlig slamavskiljare, särskilt med kemisk fällning. Intervallet sätts av kommunen och av vad tillverkaren anger för modellen. |
| Belastning som verket är byggt för | Bakteriekulturen behöver mat. Hur väl ett verk klarar långa uppehåll skiljer sig mellan fabrikat – fråga specifikt. |
| Larm | De allmänna råden anger att anordningen i den mån det behövs ska ha larm vid driftstörning. |
Ett minireningsverk är den enda av teknikerna där skötseln direkt avgör reningsresultatet från vecka till vecka.
Ett minireningsverk utan serviceavtal kan rena sämre än en välbyggd markbädd. Tekniken är byggd för att skötas, och väljer du den ska du räkna med driftkostnaden, inte bara med investeringen.
Vad du får för servicen
Sköts verket ger det något som de markbaserade lösningarna inte kan ge: en anläggning som går att underhålla i stället för att förbrukas.
En infiltration eller markbädd åldras. Biohuden tätar igen, fosforbindningen avtar, och till slut måste bädden byggas om – med grävmaskin, ny sand och en anmälan till kommunen, eller ett nytt tillstånd om den flyttas. Ett minireningsverk är i stället en maskin. Pumpar, luftare, doserenhet och styrning är slitdelar som byts när de går sönder, och tanken de sitter i har mycket lång livslängd. Går något sönder repareras det, och anläggningen är igång igen.
Det är en verklig skillnad över lång tid, och den vägs sällan in när offerter ställs mot varandra. Servicekostnaden syns varje år. Att bädden en dag ska bytas syns inte alls förrän det händer.
CE-märkning betyder inte godkänd
Minireningsverk ska vara CE-märkta enligt standarden EN 12566-3. Märkningen innebär att produkten provats och att tillverkaren lämnat en prestandadeklaration som visar vad den klarar.
De allmänna råden säger uttryckligen att CE-märkningen inte betyder att produkten är godkänd för att användas i en viss medlemsstat. Kommunen prövar din anläggning som helhet – verket, dess placering, efterbehandlingen och hur den ska skötas.
Ett minireningsverk omfattas inte heller av presumtionsregeln som gäller för infiltration och avlastad markbädd. Prestandan bedöms i det enskilda fallet, med provningsrapporten som underlag.
Öppet om vad vi själva säljer. Elui AB och Kloako AB har BioKube i sortimentet, och det är därför fabrikatet nämns som exempel på sidan. Vår erfarenhet av de verk vi installerat är att de fungerar bra även efter ett halvårs uppehåll, vilket gör dem användbara också på fritidshus. Det är vår erfarenhet av ett fabrikat, inte ett allmänt påstående om minireningsverk – och inte ett omdöme om övriga tillverkare.
Vilka fabrikat som finns på den svenska marknaden och vad de gör står under tillverkare, där alla beskrivs efter samma mall.
Frågor att ställa innan du köper
- Vad kostar servicen per år, och vad ingår? Be om avtalet, inte om ett riktpris.
- Vad kostar fällningskemikalien per år?
- Vilken efterbehandling kräver min kommun, och ryms den på tomten?
- Hur länge kan verket stå oanvänt, och vad krävs för att starta upp det igen? Be om svaret skriftligt om huset är ett fritidshus.
- Vad säger prestandadeklarationen om kväve, om kommunen kräver kväverening?
- Vem gör servicen i mitt område, och hur långt har de?
- Var ska det renade vattnet släppas ut, och vilken efterbehandling har ni räknat med?
- Vilka delar är slitdelar, vad kostar de att byta, och hur länge finns de kvar som reservdelar?