Ordbok

Samlingsnamn för det som avskiljs ur avloppet och behöver tas om hand: slam, toalettvatten, urin, fekalier och innehållet i slutna tankar.

Se även avloppsslam, klosettvatten.

Det som sjunker till botten eller flyter upp i en slamavskiljare – fasta partiklar och fett. Slammet töms av kommunens slambil och räknas som hushållsavfall.

Se även slamavskiljare, slamtömning.

Bad-, disk- och tvättvatten. Allt hushållsavlopp utom toaletten. Det innehåller mindre smittämnen än toalettvatten, men det är inte ofarligt – bakterier, virus och parasiter finns även här.

Se även klosettvatten, blandat avloppsvatten.

Hälsoskydd och smittrisk

Hushållsavlopp där toalettvattnet och BDT-vattnet går i samma ledning. Det vanligaste i hus byggda för vattentoalett.

Se även bdt-vatten, klosettvatten.

När anläggningen tar emot mer vatten än den klarar och orenat eller delvis renat vatten svämmar över och går ut vid sidan av reningen. Ett tecken på överbelastning eller på att något är fel.

Regn- och smältvatten som rinner av från tak, gårdsplaner och vägar. Får inte ledas till avloppsanläggningen – det är uttryckligen punkt A i grundkraven, eftersom det spolar igenom reningen och slår ut den.

Se även dräneringsvatten.

Vatten som samlas under markytan och leds bort i rör eller dike, till exempel husgrundsdränering. Ska liksom dagvatten hållas borta från avloppsanläggningen.

Se även dagvatten.

Avloppsvatten från bostäder och serviceinrättningar. Det är den här sortens vatten de allmänna råden handlar om.

Avloppet från toaletten: urin, fekalier, toalettpapper och spolvatten. Här finns nästan all smittrisk och en stor del av näringen – ungefär 80–90 procent av kvävet.

Se även bdt-vatten, sluten tank.

Källsorterat avlopp

Det vatten som tar emot utsläppet – en sjö, ett vattendrag, havet eller grundvattnet. Recipientens känslighet och status är en av de saker kommunen väger in när skyddsnivån bestäms.

Skyddsnivå

Allt förorenat vatten från ett hushåll, alltså både toalettvatten och BDT-vatten.

Avloppsvatten från hus där urinen samlas separat. Eftersom urinen bär det mesta av kvävet och en stor del av fosforn blir belastningen på anläggningen betydligt lägre.

Se även urinsortering.

Ledningen som släpper ut avloppsluften över husets tak. Utan den sugs vattenlåsen i huset tomma när du spolar, och då finns ingenting mellan avloppsluften och rummet. Hela anläggningen fungerar som en skorsten – luften sugs in vid bäddens luftningsrör och ut över taket.

Se även skorstensverkan, vattenlås, vakuumventil.

Förutsättningar

Det tunna lagret av mikroorganismer som bildas där avloppsvattnet möter sand eller filtermaterial. Det är biohuden som gör själva jobbet i en markbaserad anläggning. Den tar några månader att bygga upp i en ny anläggning.

Infiltration · Markbädd

Steget där mikroorganismer bryter ner organiskt material och omvandlar kväveföreningar. Sker i marken i en infiltration eller markbädd, och i en reaktor i ett minireningsverk.

Förtillverkade moduler av plast eller mineralull som ger mikroorganismerna stor yta att växa på. De ersätter en del av sandvolymen i en markbädd, vilket gör anläggningen mindre. Biobox är ett exempel på produktnamn.

Kompaktfilter och biomoduler

Ett sätt att bygga den biologiska reningen i ett minireningsverk. Skivor roterar långsamt, delvis nedsänkta i avloppsvattnet, så att bakterierna på skivorna växelvis får vatten och luft.

Se även biologisk rening, mbbr.

Ett extra reningssteg efter huvudreningen, oftast för att ta bort smittämnen. Kan vara ett resorptionsdike, en markbädd eller en damm. Många kommuner kräver någon form av efterbehandling efter ett minireningsverk.

Minireningsverk

Fosforrening med el i stället för flytande fällningsmedel. En svag ström går mellan metallplattor i vattnet, metallen löses långsamt upp och binder fosforn, som sedan följer med slammet.

Se även kemisk fällning, fosfor.

Slamavskiljare med en enda kammare. Används främst före minireningsverk och kompaktfilter som har ett eget slamsteg. För enbart BDT-vatten används normalt en tvåkammarbrunn.

Se även trekammarbrunn, slamavskiljare.

Skiktet av fett och lätta partiklar som lägger sig överst i slamavskiljaren. En kraftig flytkaka betyder att brunnen behövt tömmas tidigare, och följer den med ut sätter den igen bädden.

Se även slamavskiljare, avloppsslam.

Trekammarbrunn

En brunn med kalkhaltigt filtermaterial som placeras efter den biologiska reningen och binder fosfor. Materialet mättas och måste bytas – räkna med den kostnaden när du jämför lösningar.

Gränsvärden för miljöskydd

Brunnen som delar upp vattnet jämnt mellan spridningsledningarna. Blir fördelningen ojämn belastas en del av bädden för hårt och slits ut i förtid. Den går att justera och bör kontrolleras.

En extra tank som placeras före ett minireningsverk och ger större slamlagringsvolym. Syftet är att verket ska behöva tömmas mer sällan, vilket sänker den löpande kostnaden.

Se även slamavskiljare, slamtömning.

Vad ett enskilt avlopp kostar

Avloppsvattnet sprids ut i marken och renas när det sjunker ner genom de naturliga jordlagren. Det renade vattnet samlas inte upp utan går vidare till grundvattnet. Kräver mark som varken är för tät eller för genomsläpplig.

Se även markbädd, ltar.

Infiltration

Ett flockningsmedel doseras i vattnet så att löst fosfor klumpar ihop sig och kan avskiljas med slammet. Vanligaste sättet att nå 90 procents fosforreduktion. Kräver att kemikalien fylls på.

Samlingsnamn för tekniker som använder mark och sand som filter – infiltration, markbädd och varianter av dem.

Infiltration · Markbädd

En konstgjord bädd av sand och makadam som grävs ner där den naturliga marken inte duger till infiltration. Vattnet filtreras genom sanden och samlas upp i botten, i stället för att sjunka ner i grundvattnet.

Se även infiltration, tät markbädd.

Markbädd

Moving bed biofilm reactor. Bakterierna växer på små bärare av plast som rör sig fritt i en luftad tank, så att ytan där reningen sker blir stor i en liten volym.

Se även biohud, biologisk rening.

En förtillverkad anläggning som gör mekanisk, biologisk och oftast kemisk rening i en och samma enhet. Fungerar som ett kommunalt reningsverk i miniatyr. Kräver el, serviceavtal och regelbunden tillsyn.

Minireningsverk

En brunn med en pump som lyfter avloppsvattnet vidare när det inte kan rinna med självfall, till exempel från slamavskiljaren till en bädd som ligger högre.

Ett grunt, bevuxet dike där renat vatten släpps ut och tas upp av växtlighet och avdunstning i stället för att rinna vidare som ytvatten. Vanlig efterbehandling efter minireningsverk.

Satsvis biologisk rening. Reningsverket behandlar vattnet i satser i stället för i ett kontinuerligt flöde – fyller på, luftar, låter slammet sjunka, tappar av. Vanligt processval i minireningsverk.

Vardagsord som används om två saker som fungerar tvärtom: dels om en slamavskiljare, som släpper vattnet vidare till ett reningssteg, dels om en sluten tank, som inte släpper ut något alls. Säg vilken du menar när du begär offert.

Se även slamavskiljare, sluten tank, trekammarbrunn.

Sluten tank

Att varm luft stiger och därmed drar luft genom hela avloppssystemet, precis som i en skorsten. Det är den kraft som ventilerar anläggningen utan fläkt.

Se även avluftning.

Behållaren närmast huset där fasta partiklar sjunker och fett flyter upp. Den renar inte vattnet – den skyddar nästa steg från att sättas igen. En slamavskiljare ensam räcker aldrig som avloppsrening för ett WC-anslutet hus.

Se även trekammarbrunn, septiktank, avloppsslam.

Trekammarbrunn

En tät behållare som samlar upp toalettvattnet. Inget släpps ut på tomten – allt hämtas med slambil. Används där kraven är som hårdast, och nästan alltid tillsammans med en extremt snålspolande eller vakuumtoalett.

Se även septiktank, vakuumtoalett.

Sluten tank

De perforerade rören som fördelar avloppsvattnet över infiltrations- eller markbäddsytan.

En grop fylld med sten som vattnet leds till. Räknas inte som rening och är inte en godtagbar avloppslösning i dag, men finns kvar på många äldre fastigheter.

Ledningen som samlar ihop allt avloppsvatten i huset och leder det till anläggningen.

Ett filter där vattnet renas när det rinner genom torv. Används främst för BDT-vatten och kräver ingen el. Torven behöver bytas med jämna mellanrum.

Se även bdt-vatten.

Slamavskiljare med tre kammare, standard för blandat avloppsvatten från ett hushåll. Tvåkammarbrunn finns också, och används för vissa lösningar.

Se även slamavskiljare, enkammarbrunn.

Markbädd med tätskikt i botten så att inget vatten går ner i grundvattnet. Allt samlas upp och leds till en utsläppspunkt. Används när grundvattnet måste skyddas.

Se även markbädd.

Den plats där renat vatten lämnar anläggningen, oftast ett dike eller en slänt. Behövs för minireningsverk och tät markbädd, där vattnet samlas upp i stället för att sjunka ner i marken. Finns ingen naturlig utsläppspunkt kan vattnet behöva pumpas eller ledas långt.

Se även efterbehandling, resorption.

Förutsättningar

En ventil som släpper in luft i avloppsledningen men inte ut. Den kan hindra att vattenlås sugs tomma, men den för inte bort lukt och ersätter därför inte en avluftning över tak.

Se även avluftning.

Den vattenfyllda böjen under handfat, diskho och golvbrunn som stänger av avloppsluften från rummet. Sugs vattnet ur låset – vilket händer om avluftningen inte fungerar – är låset bara ett öppet rör.

Se även avluftning.

Ett borrhål ner i berggrunden för bergvärme. Hålet står i förbindelse med grundvattnet och behöver därför hållas skilt från avloppsvatten på samma sätt som en dricksvattenbrunn. Både dina egna och grannarnas energibrunnar behöver ritas in innan avloppets placering bestäms.

Se även vattentäkt, grundvattnets strömningsriktning.

Praktiska råd

Två kravområden i kornfördelningsdiagrammet som visar om en jord duger till infiltration respektive till markbäddssand. Ligger provets siktkurva inom fältet är materialet lämpligt.

Se även siktanalys, kornfördelningsdiagram.

En undersökning av grundvattnets nivå, strömningsriktning och hastighet. Krävs ofta innan skyddsavståndet till en dricksvattenbrunn kan bestämmas.

Skyddsavstånd

Den nivå där marken är helt vattenmättad. Det som är intressant för ett avlopp är den *högsta* grundvattenytan under året, inte den du råkar se i provgropen den dag du gräver.

Se även högsta grundvattenyta, provgrop.

Åt vilket håll grundvattnet rör sig. Avgörande för var utsläppet får ligga: en brunn nedströms anläggningen behöver mycket längre skyddsavstånd än en uppströms. Riktningen bestäms genom avvägning och anges på situationsplanen.

Hälsoskydd och smittrisk

Markens förmåga att transportera bort det infiltrerade vattnet, så att grundvattenytan under anläggningen inte höjs till en oacceptabel nivå. Skiljer sig från infiltrationskapaciteten – jorden kan svälja vattnet men ändå inte bli av med det.

Se även infiltrationskapacitet.

Den högsta nivå grundvattnet når under året. Kan ofta läsas av i jordprofilen: marken ovanför är rödbrun av järnoxid, medan zonen kring och under högsta nivån är blågrå. Det är från denna nivå det vertikala skyddsavståndet på minst en meter räknas.

Se även vertikalt skyddsavstånd, provgrop.

Jordens förmåga att ta emot det nedträngande vattnet. För låg i lera, för hög i grovt grus – i båda fallen fungerar infiltrationen dåligt.

Se även ltar, hydraulisk kapacitet.

Diagrammet som ritas upp efter en siktanalys. Kurvan visar hur stor andel av jordprovet som består av vilken kornstorlek, och jämförs mot kravfälten A och B.

Se även siktanalys, fält a och fält b.

En punkt nedströms anläggningen där marken av något skäl inte släpper igenom vattnet – grunt berg, ett finkornigt skikt eller en svacka. Där kan avloppsvattnet tryckas upp till ytan trots att anläggningen i sig är rätt byggd.

Praktiska råd

Long Term Acceptance Rate. Hur många liter slamavskilt avloppsvatten varje kvadratmeter infiltrationsyta klarar per dygn över lång tid. Värdet styr hur stor bädden måste vara.

Se även infiltrationskapacitet.

Marklagret mellan infiltrationsytan och grundvattenytan, där porerna innehåller både luft och vatten. Det är här den allra största delen av reningen sker. Ju tjockare zonen är, desto bättre renas vattnet.

Se även vertikalt skyddsavstånd, biohud.

Ett fälttest där man mäter hur snabbt vatten sjunker undan i en grop, för att bedöma om marken duger till infiltration. Används som komplement till siktanalys.

En grop grävd med maskin för att se jordlagren, hitta grundvattenytan och ta jordprover. Normalt 2–2,5 meter djup. Påträffas grundvatten grundare än två meter bör gropen gå minst en halv meter under grundvattenytan.

Se även siktanalys, högsta grundvattenyta.

Så gör du en provgrop

Laboratorieanalys där jordprovet skakas genom en trave siktar med olika maskstorlek. Resultatet visar kornstorleksfördelningen och avgör om jorden duger som infiltrationsmedium.

Se även kornfördelningsdiagram, fält a och fält b.

Kartan över tomten som bifogas ansökan. Ska visa var anläggningen ska ligga, var brunnar finns, grundvattnets strömningsriktning och avstånd till gränser och vatten.

Hur brant sidorna på en schakt görs. Lutningen måste anpassas efter jordart, djup, vattenförhållanden och vad som belastar kanten – den går inte att bestämma generellt i förväg. Fel släntlutning är en vanlig orsak till att en schakt rasar.

Se även schaktansvarig, provgrop.

Praktiska råd

Avståndet rakt ner från infiltrationsytan till den högsta grundvattenytan. Ska vara minst en meter under alla delar av året. Räknas från infiltrationsytan, inte från markytan – en vanlig felkälla.

Se även omättad zon, högsta grundvattenyta.

Skyddsavstånd

Syrerik miljö, eller process som kräver syre.

Se även anaerob.

Biologiskt slam av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ner organiskt material när de har tillgång till syre. Processen används i många minireningsverk.

Kväveform som dominerar i orenat avloppsvatten. Höga halter kan vara giftiga för fisk om utsläppet går till ett vattendrag med litet flöde.

Se även nitrifikation, kväve.

Syrefri miljö, eller process som sker utan syre.

Se även aerob, denitrifikation.

Mått på hur mycket syre mikroorganismer förbrukar när de bryter ner det organiska materialet i vattnet. Siffran anger mätperioden i dygn. De allmänna råden tillåter både BOD7 och BOD5.

Gränsvärden för miljöskydd

Kemisk syreförbrukning. Mäter samma sak som BOD men med kemisk oxidation, vilket fångar även material som bakterier inte bryter ner. COD-värdet är därför alltid högre än BOD-värdet.

Se även bod.

Bakterier omvandlar nitrat till kvävgas, som avgår till luften. Detta är steget som faktiskt får bort kväve ur vattnet, och det kräver syrefri miljö. Att åstadkomma både syrerik och syrefri miljö är skälet till att kväverening är svår i markbaserade anläggningar.

Se även nitrifikation, anaerob.

När för mycket näring, framför allt fosfor och kväve, tillförs ett vatten. Följden blir algblomning, igenväxning och syrebrist i bottnarna.

Växtnäringsämne som oftast är det som begränsar algtillväxten i sötvatten. Därför får även små mängder stor effekt i en sjö. Tot-P avser både partikelbunden och löst fosfor.

Gränsvärden för miljöskydd

Behandling som avdödar sjukdomsframkallande mikroorganismer, så att avloppsfraktioner kan spridas på åkermark utan smittrisk.

Se även kretslopp.

Att näringen i avloppet återförs till odlad mark i stället för att gå förlorad. Ett av kraven i de allmänna råden är att anläggningen ska möjliggöra återvinning av näringsämnen.

Källsorterat avlopp

Växtnäringsämne som framför allt göder havet. I Östersjön är kväve ofta det begränsande ämnet, medan det spelar mindre roll i inlandssjöar. Därför ställs kvävekrav bara vid hög skyddsnivå.

Gränsvärden för miljöskydd

Kväveform som bildas när ammonium oxideras. Nitrat i en dricksvattenbrunn är skadligt, särskilt för spädbarn, och kan vara ett tecken på att avloppsvatten når brunnen.

Se även nitrifikation, denitrifikation.

Bakterier omvandlar ammonium till nitrat. Kräver syre. Detta är första halvan av kväverening – kvävet är fortfarande kvar i vattnet efter det här steget.

Se även denitrifikation.

Den mängd avlopp en person ger upphov till per dygn. Används för att dimensionera anläggningar. De allmänna råden gäller anläggningar upp till 25 pe.

Mått på mängden partiklar som svävar i vattnet.

Hur mycket torrt material som återstår när allt vatten avdunstat. Anges i procent och används för att beskriva slam.

Toalett som använder mindre än en liter vatten per spolning. Förutsättningen för att en sluten tank ska bli praktiskt hanterbar – annars fylls den för fort.

Källsorterat avlopp

Torr toalett där avfallet bryts ner i en behållare under toaletten. Mulltoalett har en mindre behållare, multrum en stor. Inget toalettvatten uppstår, vilket gör att bara BDT-vattnet behöver renas.

Toalett som spolar med mindre vatten än en konventionell modell.

Toalettskål med två uppsamlingsytor så att urinen hålls skild från fekalierna. Eftersom urinen bär det mesta av kvävet minskar belastningen på reningen kraftigt.

Se även urinavlastat avloppsvatten.

Toalett som transporterar avfallet med undertryck i stället för med vatten. Ger mycket små volymer till den slutna tanken, men kräver installation av vakuumsystem och drar el.

EU-kommissionens bedömning att ett land utanför EU skyddar personuppgifter tillräckligt för att de ska få föras över dit (artikel 45 i dataskyddsförordningen). För USA gäller beslutet bara företag som anslutit sig till ramen för dataskydd mellan EU och USA.

Se även personuppgiftsbiträde.

Personuppgifter

Rekommendationer från en myndighet om hur en regel bör tillämpas. De är inte bindande. Kommunen kan avvika både uppåt och nedåt om det finns skäl i det enskilda fallet.

Lagarna bakom kraven

Byggbranschens gemensamma standard för hur markarbeten ska utföras – schakt, ledningsbädd, kringfyllning och återfyllning. Aktuell utgåva är Anläggning 26. Du behöver inte kunna den, men den ger något konkret att hänvisa till i avtalet.

Praktiska råd

Varje deltagande fastighets andel i en gemensamhetsanläggning. Bestäms vid förrättningen efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta fastigheten har av anläggningen, och styr vad fastigheten betalar för både byggande och drift.

Se även gemensamhetsanläggning, anläggningsbeslut.

Gemensamt avlopp

Beslutet från lantmäteriförrättningen som avgör att en gemensamhetsanläggning får inrättas, vilka fastigheter som deltar och hur kostnaderna fördelas. Följer fastigheten vid försäljning.

Se även gemensamhetsanläggning, andelstal.

Gemensamt avlopp

Tillverkarens försäkran om att produkten är provad enligt en harmoniserad standard och att den deklarerade prestandan stämmer. Viktigt: CE-märkningen betyder inte att produkten är godkänd att använda i Sverige. Det är kommunen som prövar anläggningen.

Se även en 12566-3.

Minireningsverk

Ett undantag från ett förbud, beviljat i det enskilda fallet. Vill du ta hand om slam som kommunen ansvarar för själv, krävs dispens från kommunen enligt 15 kap. 20 § miljöbalken.

Sluten tank

Din skyldighet att fortlöpande planera och kontrollera anläggningen så att den inte orsakar skada eller olägenhet. Följer av 26 kap. 19 § miljöbalken och gäller oavsett om anläggningen är tillståndspliktig eller inte.

Se även verksamhetsutövare.

Ditt ansvar som fastighetsägare

Den europeiska standard som förtillverkade minireningsverk provas mot, och som ligger bakom CE-märkningen. Del 2 av standarden gäller infiltrationsanläggningar och del 5 filterbäddar för slamavskilt avloppsvatten, som markbäddar.

Se även ce-märkning.

Avloppsanläggning som inte är ansluten till kommunalt VA. De allmänna råden gäller enstaka hushåll och gemensamhetsanläggningar upp till 25 personekvivalenter.

Dokumentationen av hur anläggningen faktiskt byggdes, med foton tagna innan återfyllning. Lämnas till kommunen när arbetet är klart. Kravet ställs normalt som ett villkor i tillståndsbeslutet.

Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Här finns förbudet mot att släppa ut enbart slamavskilt avloppsvatten, och reglerna om tillstånds- och anmälningsplikt.

Lagarna bakom kraven

Kommunens egna regler om avfall, ofta kallade renhållningsföreskrifter. Där avgörs om du får ta hand om avfall från en torrtoalett själv på fastigheten, och vilka krav som då gäller.

Källsorterat avlopp

Anläggning som är gemensam för flera fastigheter och tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Bildas vid förrättning hos Lantmäteriet enligt anläggningslagen, inte genom avtal mellan grannar.

Se även andelstal, samfällighetsförening.

Gemensamt avlopp

Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Trädde i kraft 30 maj 2016 och ersatte Naturvårdsverkets råd NFS 2006:7. Här finns reduktionskraven.

Skyddsnivå

Den strängare av två kravnivåer. Innebär 90 procents fosforreduktion i stället för 70, ett tillkommande krav på 50 procents kvävereduktion, och ytterligare skyddsåtgärder för hälsoskyddet.

Se även normal skyddsnivå.

Skyddsnivå

En liten fil som en webbplats sparar i din webbläsare, till exempel för att känna igen att du varit där förut. Kakor som inte är nödvändiga för den tjänst du bett om får bara sättas om du sagt ja (9 kap. 28 § lagen om elektronisk kommunikation).

Se även terminalutrustning.

Personuppgifter

Sveriges ramlag för miljörätt (1998:808). Grundkravet på avlopp finns i 9 kap. 7 §, hänsynsreglerna i 2 kap. och tillsynsreglerna i 26 kap.

Lagarna bakom kraven

Den kommunala nämnd som prövar din ansökan, beslutar om skyddsnivå och utövar tillsyn. Det är alltså hos kommunen beslutet om ditt avlopp fattas – inte hos länsstyrelsen eller någon myndighet.

Lagarna bakom kraven

Grundnivån för kraven. Sex punkter för miljöskydd, varav två är siffersatta: 90 procents reduktion av organiska ämnen och 70 procent av fosfor.

Se även hög skyddsnivå.

Skyddsnivå

Område där fritidshus successivt blir permanentbostäder. Belastningen på mark och vatten ökar då kraftigt, vilket är ett av de kriterier som kan motivera hög skyddsnivå.

Ett certifieringsmärke från RISE. Det innebär att produkten är typprovad, och att tillverkarens kvalitets- och egenkontroll övervakas av RISE som oberoende tredje part.

Se även ce-märkning.

Den som bestämmer varför och hur personuppgifter används (artikel 4.7 i dataskyddsförordningen). Bestämmer två bolag det tillsammans är de gemensamt personuppgiftsansvariga (artikel 26).

Se även personuppgiftsbiträde.

Personuppgifter

Ett företag som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning, till exempel tjänsten som skickar ett nyhetsbrev (artikel 4.8 i dataskyddsförordningen).

Se även personuppgiftsansvarig.

Personuppgifter

Tillverkarens dokument som redovisar vad en provad produkt faktiskt klarar, exempelvis hur stor reduktion av fosfor den uppnått i provning. Det är den handlingen kommunen kan ta ställning till – be om den, inte om broschyren.

Se även ce-märkning, en 12566-3.

Att välja entreprenör och leverantör

Att ett gällande tillstånd har ett visst skydd mot nya krav, enligt 24 kap. 1 § miljöbalken. Skyddet är inte absolut, men det är ett argument som har hållit i domstol.

Lagarna bakom kraven

Person som genom yrkeserfarenhet har tillräcklig kunskap för uppgiften. Begreppet används bland annat om den som ska serva ett minireningsverk.

Juridisk person som förvaltar en samfällighet, med stadgar, styrelse och stämma. Alternativet är delägarförvaltning, där delägarna sköter anläggningen direkt och besluten i praktiken kräver enighet.

Se även gemensamhetsanläggning.

Gemensamt avlopp

Den som ansvarar för säkerheten vid schaktarbete. Maskinentreprenörerna håller utbildningen, och intyget registreras i ID06 så att det går att kontrollera. Schakt är det farligaste momentet vid en avloppsinstallation.

Se även släntlutning.

Att välja entreprenör och leverantör

Kommunens bedömning av hur känsligt området är, uttryckt som normal eller hög. Bedöms separat för miljöskydd och hälsoskydd – du kan ha normal nivå för det ena och hög för det andra.

Skyddsnivå

Kommunens hämtning av slam ur slamavskiljare och slutna tankar. Slammet är kommunens ansvar enligt 15 kap. 12 § miljöbalken, och ingen annan än kommunen eller den kommunen anlitar får hantera det – du får inte välja entreprenör fritt.

Lagens ord för den dator, telefon eller surfplatta du använder. Lagen om elektronisk kommunikation kräver samtycke innan något som inte behövs för tjänsten sparas där.

Se även kaka.

Personuppgifter

Att inrätta en avloppsanläggning med ansluten vattentoalett kräver tillstånd från kommunen. För anläggningar utan WC räcker normalt en anmälan – men kommunen kan göra även dem tillståndspliktiga genom lokala föreskrifter.

Lagarna bakom kraven

Entreprenadform där entreprenören svarar för både projektering och utförande. Då ligger också ansvaret för att dimensioneringen stämmer hos entreprenören.

Se även utförandeentreprenad.

Entreprenadavtal

Entreprenadform där beställaren svarar för projekteringen och entreprenören för utförandet. Blir dimensioneringen fel ligger risken därför hos beställaren.

Se även totalentreprenad.

Entreprenadavtal

Område kring en vattentäkt med egna skyddsföreskrifter, beslutade av kommunen eller länsstyrelsen. Föreskrifterna går före allmänna rekommendationer och kan förbjuda nya avloppsanläggningar helt.

Vattenskyddsområde och skyddad natur

Den vattenkälla som används som dricksvatten – oftast en grundvattenbrunn, men det kan också vara ett ytvatten.

Den som driver en verksamhet i miljöbalkens mening. Äger du en fastighet med enskilt avlopp är du verksamhetsutövare – och det är därför bevisbördan, kunskapskravet och egenkontrollansvaret ligger hos dig.

Se även egenkontroll.

Ditt ansvar som fastighetsägare