Hoppa till innehållet
Avloppsportalen
Innehåll

Uppdaterad Källorna lästa –

Skyddsnivå

Skyddsnivån avgör hur hårda kraven blir på din anläggning, och den bedöms separat för miljöskydd och hälsoskydd. Hög nivå betyder 90 procents fosforreduktion i stället för 70. Här är vad som styr bedömningen och hur den går till.

Det korta svaret

Din kommun beslutar. Det finns två nivåer, normal och hög. Skillnaden avgör vad du måste installera – mer än något annat.

Vid hög nivå höjs fosforkravet från 70 till 90 procent, ett krav på 50 procents kväverening tillkommer, och för hälsoskyddet krävs ytterligare skyddsåtgärder. I praktiken är det steget som avgör om en vanlig infiltration räcker eller om du behöver ett minireningsverk.

Nivån bedöms dessutom separat för miljöskydd och hälsoskydd.

Skyddsnivån avgörs i prövningen av din ansökan. Kommunen bedömer varje anläggning i sitt eget ärende, utifrån vad ansökan visar om just din tomt, och handläggningen är skriftlig. Du kan alltså inte få nivån fastställd på förhand.

Det du kan ta reda på i förväg är underlaget: vad kommunen har för riktlinjer, hur området är klassat och vad som normalt tillämpas i trakten. Det säger vad du bör räkna med när du planerar.

Vad skyddsnivå betyder

Skyddsnivå är kommunens bedömning av hur känsligt området runt din fastighet är. Ligger huset intill en sjö, nära en dricksvattenbrunn eller i ett område med många avlopp på liten yta, tål marken och vattnet mindre. Då höjs kraven på hur väl avloppsvattnet måste renas.

Två sorters skyddsnivå, bedöms separat

Miljöskydd handlar om vad utsläppet gör med naturen. Framför allt övergödning: fosfor och kväve som göder sjöar och vattendrag, och organiskt material som förbrukar syre i vattnet. Vilka siffror som gäller står på sidan om gränsvärden för miljöskydd.

Hälsoskydd handlar om smittrisk. Bakterier och virus som kan nå din eller grannens dricksvattenbrunn, eller en badplats. Det finns inga procentsatser för hälsoskydd – läs om hur smittrisken bedöms.

Du kan ha normal skyddsnivå för det ena och hög för det andra. Det är vanligt. En fastighet långt från vatten men med grannens brunn tio meter bort kan få normal miljöskyddsnivå och hög hälsoskyddsnivå.

Gränsvärdena

Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd HVMFS 2016:17
Reduktionskrav för små avloppsanordningar enligt HVMFS 2016:17, punkterna C, D, G och H. Kraven gäller vad anordningen kan förväntas uppnå, och reduktionen kan enligt råden räknas om till utsläpp per person och dygn eller till halt. Siffrorna är bara en del av kraven – se hela listan nedan.
Ämne Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå
Organiska ämnen (BOD7 eller BOD5) minst 90 % reduktion minst 90 % reduktion
Fosfor (tot-P) minst 70 % reduktion minst 90 % reduktion
Kväve (tot-N) inget krav minst 50 % reduktion
Hälsoskydd inga siffror – bedöms i det enskilda fallet ytterligare skyddsåtgärder utöver reningen

Vad ”reduktion” betyder. Siffrorna är inte halter i utgående vatten, utan hur stor andel av ett ämne som anläggningen måste ta bort. 90 % fosforreduktion betyder att nio tiondelar av fosforn ska fångas upp innan vattnet lämnar anläggningen.

Varför kvävekravet bara finns vid hög nivå. Kväve är svårt och dyrt att rena i små anläggningar, och gör mest skada i kustnära områden där havet är kvävebegränsat. Därför ställs kravet bara där det verkligen behövs.

Hur nivån avgörs – och vem som avgör den

Det är din kommun som beslutar. Inte Havs- och vattenmyndigheten, inte länsstyrelsen, och inte vi. Kommunens miljönämnd gör en bedömning av just din fastighet, i det enskilda fallet.

Havs- och vattenmyndighetens råd är precis det – råd. De är vägledande, inte bindande lag. Det betyder två saker som är bra att ha med sig:

Kommuner tolkar dem olika. Två fastigheter med nästan identiska förutsättningar kan få olika bedömning på var sin sida av en kommungräns. Så är systemet byggt: bedömningen görs lokalt.

Och kommunen kan gå både uppåt och nedåt från råden om det finns skäl för det i det enskilda fallet. De allmänna råden anger till exempel att ett kvävekrav kan vara orimligt om de kommunala reningsverken i området saknar särskilda krav på kvävereduktion och nitrathalterna i grundvattnet är låga.

Slutsats: ta aldrig en generell tabell – inte ens vår – som svar på vad som gäller för dig. Använd den för att förstå vad frågan handlar om, och ring sedan miljökontoret.

Vad kommunen tittar på

Det här är inga regler. Det är de bedömningsgrunder som brukar återkomma:

  • Avstånd till sjö, vattendrag, dike eller hav.
  • Om fastigheten ligger i ett vattenskyddsområde.
  • Avstånd till dricksvattenbrunnar, din egen och grannarnas.
  • Avstånd till badplats.
  • Hur många avlopp som finns i området. Många små utsläpp på liten yta blir ett stort utsläpp.
  • Recipientens status. Om sjön eller vattendraget redan är övergött eller har dålig ekologisk status skärps kraven.
  • Markens genomsläpplighet och avståndet ner till grundvattnet.

Så tar du reda på vad du bör räkna med

  1. Ring eller mejla kommunens miljökontor och fråga vad som normalt tillämpas i ditt område, och vilket underlag de utgår från. De ska hjälpa dig så att du kan ta till vara dina intressen – det följer av 6 § förvaltningslagen – men de fattar inget beslut om nivån förrän du har ansökt. Många kommuner har kartunderlag de kan titta i direkt.
  2. Läs kommunens riktlinjer för små avlopp om de finns publicerade. Sök på kommunens namn plus ”riktlinjer små avlopp”.
  3. Kolla recipientens status i VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Det säger dig vad kommunen kommer att se.
  4. Kontrollera om du ligger i ett vattenskyddsområde, strandskyddat område eller Natura 2000-område. Se avlopp i vattenskyddsområde och skyddad natur.

Det vertikala skyddsavståndet. Avståndet mellan infiltrationsytan och den högsta grundvattennivån under året – eller berg, om det kommer först – bör vara minst en meter. Det är en av de saker en provgrop ska visa – och en vanlig orsak till att en planerad lösning inte går att genomföra.

Vanliga frågor

Vem bestämmer skyddsnivån?

Kommunens miljönämnd, i varje enskilt ärende. Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd är vägledande men inte bindande, och länsstyrelsen beslutar inte om din fastighet. Det är kommunen du ska prata med.

Vad är skillnaden mellan normal och hög skyddsnivå?

Kravet på organiska ämnen är detsamma – minst 90 procents reduktion. Fosforkravet höjs från 70 till 90 procent, ett krav på 50 procents kvävereduktion tillkommer, och för hälsoskyddet krävs ytterligare skyddsåtgärder utöver själva reningen. Steget i fosforkrav är det som oftast avgör teknikvalet.

Kan skyddsnivån ändras?

Bedömningen görs i det enskilda ärendet, så den kan bli en annan vid en ny prövning om förutsättningarna har ändrats – exempelvis om recipientens status har försämrats, om nya skyddsföreskrifter har beslutats, eller om det har tillkommit fler avlopp i området. Tycker du att kommunens bedömning är fel kan du överklaga beslutet. Se hur överklagandet går till.

Källor

  1. Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (HVMFS 2016:17)Havs- och vattenmyndigheten · hämtad
  2. Miljöbalk (1998:808)Sveriges riksdag · hämtad
  3. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskyddSveriges riksdag · hämtad
  4. VISS – VattenInformationsSystem SverigeLänsstyrelserna · hämtad
  5. Förvaltningslag (2017:900)Sveriges riksdag · hämtad