Uppdaterad Källorna lästa –
Entreprenadavtal och standardavtal
De flesta avloppsprojekt handlas upp på en offert och ett handslag. Det fungerar oftast. Men när bädden visar sig vara fel dimensionerad avgörs vem som betalar av vem som tog fram underlaget – och av om avtalet säger det.
Det korta svaret
Ett standardavtal är ett färdigt regelverk som parterna hänvisar till i stället för att skriva allt själva. Det fyller luckorna: vad som händer vid försening, vid ändringar, vid fel som upptäcks långt efteråt.
För ett enskilt avlopp finns i praktiken tre lägen:
- Är du privatperson har du konsumenttjänstlagen i botten oavsett vad ni skriver. Ett standardavtal kan komplettera, men inte försämra.
- Är beställaren en samfällighetsförening eller ett företag finns inget lagstadgat golv. Då är avtalsformen hela skyddet.
- Är projektet litet och entreprenören van räcker ofta ett tydligt skriftligt avtal med à-priser, utan hänvisning till något standardavtal alls.
Vad det betyder för dig
Vem bär risken om dimensioneringen blir fel
En bädd dimensioneras efter jordens infiltrationskapacitet. Blir den för liten sätter den igen i förtid, och den kostnaden ska någon bära. Vem det är beror på vem som stod för underlaget.
- Har beställaren tagit fram projekteringen – ritning, dimensionering, jordanalys – och entreprenören bara utfört den, ligger risken för att dimensioneringen var fel hos beställaren. Det är utförandeentreprenadens logik.
- Har entreprenören tagit fram både projektering och utförande, ligger risken hos entreprenören. Det är totalentreprenadens logik.
För en villaägare är det nästan alltid det senare som gäller i praktiken, även om ingen kallar det totalentreprenad: entreprenören gräver provgropen, skickar jordprovet, räknar bäddens storlek och bygger den. Då har entreprenören också tagit på sig ansvaret för att räkningen stämmer.
Vem som tog fram underlaget väger tyngre än vad avtalet heter. Om entreprenören dimensionerar men avtalet är skrivet som om du hade gjort det, har du fått risken utan att veta om det. Skriv in i avtalet vem som svarar för provgrop, siktanalys och dimensionering.
Vad händer med priset när kommunen kräver en ändring
Kommunen säger sällan nej. Den säger inte så här – annan placering, annan teknik, ett extra reningssteg. Det är normalt, och det är där kostnaden brukar glida.
Standardavtalen har regler för ändringar och tilläggsarbeten, men de reglerna förutsätter att grundutförandet är tydligt beskrivet. Är det vagt blir varje ändring en förhandling om vad som egentligen ingick.
Det som skyddar er i praktiken är därför à-priser i offerten på de moment som kan tillkomma. Då blir en ändring en uträkning. Momenten står listade under att välja entreprenör.
Avtalen, och när de används
| Avtal | Avsett för | Kärnan |
|---|---|---|
| AB 04 | Utförandeentreprenad mellan näringsidkare | Beställaren svarar för projekteringen, entreprenören för utförandet |
| ABT 06 | Totalentreprenad mellan näringsidkare | Entreprenören svarar för både projektering och utförande |
| ABS 18 | Konsument, uppförande eller tillbyggnad av småhus | Anpassat till konsumenttjänstlagens tvingande skydd |
| Hantverkarformuläret 17 | Konsument, mindre arbete | Enklare avtalsformulär för reparation och ombyggnad |
| ABK 09 | Konsultuppdrag | Projektering och utredning – inte utförande |
| AMA Anläggning | Alla | Ingen avtalsform, utan teknisk beskrivningsstandard för markarbetet |
AMA är inget avtal, men den hör hemma här ändå: den beskriver hur schakt, ledningsbädd, kringfyllning och återfyllning ska utföras. En entreprenör som arbetar mot AMA vet vad du menar när du frågar, och det ger dig något konkret att hänvisa till i avtalet.
Om avloppsentreprenaden och konsumenttjänstlagen
Konsumenttjänstlagen har särskilda regler för småhusentreprenader – uppförande eller tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus. Ett avlopp är inget av det.
Denna lag gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter i fall då tjänsten avser […] 2. arbete på fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker […]
En avloppsanläggning är arbete på fast egendom. Lagen gäller alltså, men det är dess allmänna bestämmelser som gäller – inte de särskilda reglerna om småhusentreprenad. Skillnaden har betydelse om någon hänvisar till ABS 18 för ett projekt som bara är ett avlopp.
Vad ni gör nu
- Klargör vem som projekterar. Det avgör var risken för dimensioneringen ligger, oavsett vad avtalet kallas.
- Begär à-priser på berg, extra ledning, pumpstation, bortforsling och återställning innan arbetet börjar.
- Skriv in hur priset räknas om om kommunen kräver en ändring under tillståndsprövningen.
- Är beställaren en förening eller ett företag – använd ett standardavtal, och låt någon med entreprenadjuridisk vana läsa det. Ni har inget lagstadgat golv under avtalet. Se gemensamt avlopp.
- Spara allt skriftligt. Avtalet, ändringarna och besluten. Det är samma dokumentation som kommunen och en framtida köpare kommer att fråga efter.
Vilka frågor du bör ställa innan du skriver på står under att välja entreprenör.